
En man har många åldrar.
Först barfota, sockiplast, träskor. Sedan första mognadstecknet = jympaskon.
Sen dröjer det, kanske fotbollsdoja, kanske converse. Sen herrskon. Gubbdoja. Alltid svart.
Nån gång mellan 13-17 får en kille svarta herrskor. Flirtar med gubbigheten på säkert avstånd.
Men några killar, jag säger
NÅGRA killar - dom kör med bruna skor också.
OCKSÅ! Flera sorters herrskor på en gång! Dom har alla möjliga skor.
Folk man trodde man kände väl dyker upp i ettan, tvåan, på gymnasiet med lång fönad man och nallebjörn i famnen, helt jäkla
Brideshead revisited. Chinos, tröjan över axlarna, bruna skor. Flirtar? You bet.
Bruna skor!
Jag har aldrig vågat gå dit. Förrän i lördags, Saronkyrkan, fyrtio spänn. "
"Dead man's shoes", som Kinky Friedman säger", sa min kompis
David Nessle. Hans flickvän nickade.
Sen blev det Kviberg. Snön föll och det blev Bollywoodfynd, landskapsvapen i tenn och solid loppiskänsla. Utsökt lördag. Precis vad man behövde efter en veckas sjukdom.
Så nu står dom i hallen. Ett par bruna skor. Fyrtio spänn... Jösses!
Vem vet, snart har man väl hatt också.
Andra bloggar om:
mannens åldrar,
bruna skor,
herrmode,
loppmarknad